Thoughts Within Me

Det är inte det att jag är rädd för att vara med barn,
utan beslutet.
Jag vet om att jag måste göra abort - vare sig jag vill det eller inte.

Min kille vill inte ha barn,
och i ett sammanhang sa min pappa att
självklart kommer jag göra abort om jag blir gravid nu..

"Så som läget är".


"Man tar bort alla valmöjligheter i livet".


"Då handlar det inte om dig längre".


Folks syn på barn gör mig så arg att jag vill gråta.



De är en gåva.
Vi ska förtjäna dem.
De är det absolut bästa och finaste man kan ha,
inget som förstör ens liv.

Visst det kan vara dålig tajming och en massa annat.
Men allt handlar om planering och ork.
Livet tar inte slut.
Det tar en annan vändning.
Kanske är vi redo för den eller kanske inte.
Men vändingen är det underbaraste.

Kanske växer du upp?
Kanske finner du en mening?
Kanske fattar du beslut du lär dig av?

Abort möjligheten är bra att ha.
Men en del åsikter som kommer med det, är sjukt.


Såja, ös över kommentarerna nu....
Vad tycker ni?